Snö bildas när vattenånga i atmosfären fryser till iskristaller. Dessa kristaller klumpar ihop sig och bildar snöflingor, som sedan faller till marken när de blir tillräckligt tunga. Snöns egenskaper när den faller ned, såsom densitet och vatteninnehåll, varierar beroende på atmosfäriska förhållanden under bildningen.

Vad är snö?

När det snöar innebär det att nederbörd i form av iskristaller faller från ett moln. Iskristallerna kan vara ensamma eller sitta ihop med varandra. Iskristaller kallas också snöstjärnor, och när de klumpar ihop sig bildas snöflingor. Det är framförallt när snöstjärnor faller genom fuktig luft där temperaturen är nära noll grader C som snöflingor tenderar att bildas. Detta eftersom snöstjärnorna då får en fukthinna på sig som gör att de enklare fastnar i varandra så att snöflingor byggs upp.

Hur fungerar kristallbildningen?

Snö uppstår vanligen i de övre luflagren, då luft som innehåller vattenånga kyls ned till temperaturer under nollpunkten. Vanligen är adiabatisk utvidgning i en uppåtgående luftström inblandad.

Vattenånga som kyls kondenseras, och blir den ännu kallare bildas fina iskristaller. Iskristaller är vanligen platta och tunna.

Tillväxten av iskristaller är särskilt frodig inom temperaturintervallet minus 12 till minus 16 grader Celsius, och det är också inom detta intervall som det är mest troligt att klassiska sexarmade iskristaller bildas. Om det är varmare än 12 minusgrader kan trearmade iskristaller bildas och om det är kallare än 12 minusgrader ökar chansen för att armarna flyter ihop så att flingar ser mer rund ut.

Snöns påverkan i naturen

Snön påverkar naturen och livet här på jorden på många olika sätt. Här är några exempel:

• Snötäcket spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Det reflekterar solens strålar, vilket påverkar jordens temperatur.
• Snön lagrar vatten som sedan smälter och försörjer floder och grundvatten under varmare månader.
• Snö skapar en skyddande isolering som är viktig för vissa djur och växter under kalla vintrar.
• Djur har utvecklat olika strategier för att överleva i snörika miljöer, inklusive anpassningar som rör beteende och fysik.

Snö och människor

Snöfall påverkar mänskliga aktiviteter på både positiva och negativa sätt. Å ena sidan erbjuder snö möjligheter för vintersport och turism, till exempel skidåkning och snowboarding. Å andra sidan kan kraftigta snöfall leda till trafikproblem, avbrott i elförsörjningen och ökad risk för olyckor.

Samhällen i snörika områden har utvecklat olika anpassningar för att hantera snöns utmaningar. Det inkluderar allt från infrastruktur, såsom snöplogar och uppvärmda vägar, till byggnadstekniker som tar hänsyn till snölast på tak.

Frågor och svar

Igår var det plusgrader, men fick ändå snö – hur är det möjligt?

Ibland faller det snö även när det är plusgrader nere hos oss på marken. Detta sker om det är kallare längre upp så att snö kan bildas, och luftfuktigheten dessutom är tillräckligt låg. Då kan det snöa även om det är några plusgrader i luften nära marken. (Är luftfuktigheten högre faller nederbörden som regn istället.) I Sverige är det inte helt ovanligt att vi får lite snö i plusgrader när vintern är på väg att övergå till vår.

Vad är kornsnö?

Korsnö är en typ av snö där partiklarna är mycket små, spröda och består av is. Partiklarna är små; vanligen mindre än 1 mm i diameter. Kornsö faller vanligen ur moln av typen stratocumulus eller stratus.

Vad är trindsnö?

Trindsnö är ett annat namn på snöhagel. Trindsnö liknar kornsnö, men partiklarna är ungefär 2 mm – 5 mm i diameter och därmed något större än kornsnö.

Trindsnö faller ur bymoln (moln av typen Cumulonimbus) och har en tendens att studsa när de träffar marken eller någon annan hård yta. Trindsnö (snöhagel) är inte lika hårt som andra typer av hagel och det är inte ovanligt att trindsnö går sönder vid landningen. Jämfört med vanliga snöflingor är dock kornen hårdare och mer kompakta.

Den vanligaste årstiden för trindsnö i Sverige är våren.